"Im gonna love your baby just as much as I love you"
Denna helg alltså.. vet inte vart jag ska börja eller vart jag ska sluta? Vi börjar väl med fredag helt enkelt.
Aa, klockan åtta typ kom Ida och Paula hem till mig och vi lyssnade på musik och snackade. Sen kom Natalie, och då typ började vi dricka lite grann. Sen senare åkte Natalie hem och då kom istället Fredrik hit.
Vi hade skit kul, vart lite sådär roligt runda under fötterna och sen så gick vi ut och träffade Marino och Paul som är hur jävla söt som helst, ögon godis.
Vi promenerade till stan och sen tog vi bussen hem därifrån nästan dirkekt och då lämnade vi även Paula och Fredrik där. När vi kom till saltskog gick vi till Marino och där satt jag hela jävla natten, gick hem strax efter sju tror jag.
När jag kom hem duschade jag, stressade lite överdriver mycket. Fixade mig lite sådär så att jag inte såg ut som ett jävla monster då jag inte sovit och hade mer eller mindre blivit lite bakfull (har inte blivit sådar DÖDSbakfull som alla snackar om, utan blir mest.. trött och typ blek haha) och sen gick jag ner till bussen för att min buss skulle gå till vagnhärad tio i nio, och skulle alltså ta 36 bussen från saltskog men den kom ej, så jag gick hem och ringde leffe som kom och hämtade mig. Under den tiden har jag somnat också men vaknade som tur var.
Åkte till vagnhärad, somnade som en jävla apa direkt på soffan och sen vaknade jag och spenderade dagen med albin, spelade lite tv spel, kollade film, käkade pizza, kollade tv, mer film och sen El clasico.
Det går inte att besrkiva lyckan jag kände när Benzema gjorde målet efter 22 sekunder. Herregud, jag var så glad att jag hade tårar i ögonen och jag hoppade i Leffes säng. (haha).
Men sen.. ja, jag antar att alla vet vad som hände. Jag måste erkänna att om jag NÅGONSIN skämts över att hålla på Real, så var det då.
HUR FAN KAN MAN MISSA SÅDANA JÄVLA MÅL CHANSER? ALLVARLIGT?? Och hur kan man vara så jävla.. jag vet inte, dåliga när det verkligen gäller?
Aja, jag vet också att ALLA har dåliga dagar, men varför ska Reals alla dåliga dagar vara mot FITTbarca?
Nej, gjort är gjort och jag hoppas att Real behåller liga toppen. Jag hoppas på det.
Sen, efter det så kollade jag på någon skit äcklig skräckfilm. Fan vad äcklig den var, speciellt när man är i ett jävla spökhus och kollar helt ensam.. jag lever fortfarande iallafall.
Sen kom mamma och Leffe hem och jag var GALET jävla arg alltså, Jäkla El clasico alltså..
Ja, sen efter att jag kollat på The book of Eli så somnade jag som en JÄVLA gorilla framför brasan på en madrass med får pälsen under mig.
När jag vaknar är det ända jag tänker på "GOSSIP GIRL" och spenderade de fyra timmar innan filmen skulle börja med mat, When in rome och lite av Titanic och när det började var jag så JÄVLA lycklig.
Och jag var så JÄVLA lycklig över att Blair äntligen valde Chuck, att dom ÄNTLIEN skulle få vara tillsammans igen.. och sen dör han.
ALLTSÅ VARFÖR? Varför skulle han FUCKING dö? VA? Åååh vad jag började böla.. så sjukt tragiskt, varför Chuck? Varför inte typ.. Dan eller den där JÄVLA Charlie? Skönt att hon stack iallafall.
När Lily kom in efter att ha pratat med läkarna och skakade på huvudet när hon "berättade" om Chuck kände jag som om.. någon jag kände dog. Alltså som om det var en bekant eller en kompis som dog.
På allvar, det var NÄSTAN samma sak som när Johannas pappa dog, men bara för en sekund eller så, för jag fattade ju att det var på tv men jag var så jäkla inne i tv'n att.. ja, iallafall.
Hoppas att han inte är död helt enkelt, att han typ.. ligger i koma. För kom igen, Chuck kan ju inte dö. Allvarligt, Chuck KAN ju inte dö!! :(
Nu ska jag börja kolla ALLA avsnitt någonsin under denna lilla vinter break för att jag kan inte vänta.
Nu ska jag alldeles strax gå ut med melissa ett tag och sen ska jag sova. Ha det bäst hörni, puss!
Aa, klockan åtta typ kom Ida och Paula hem till mig och vi lyssnade på musik och snackade. Sen kom Natalie, och då typ började vi dricka lite grann. Sen senare åkte Natalie hem och då kom istället Fredrik hit.
Vi hade skit kul, vart lite sådär roligt runda under fötterna och sen så gick vi ut och träffade Marino och Paul som är hur jävla söt som helst, ögon godis.
Vi promenerade till stan och sen tog vi bussen hem därifrån nästan dirkekt och då lämnade vi även Paula och Fredrik där. När vi kom till saltskog gick vi till Marino och där satt jag hela jävla natten, gick hem strax efter sju tror jag.
När jag kom hem duschade jag, stressade lite överdriver mycket. Fixade mig lite sådär så att jag inte såg ut som ett jävla monster då jag inte sovit och hade mer eller mindre blivit lite bakfull (har inte blivit sådar DÖDSbakfull som alla snackar om, utan blir mest.. trött och typ blek haha) och sen gick jag ner till bussen för att min buss skulle gå till vagnhärad tio i nio, och skulle alltså ta 36 bussen från saltskog men den kom ej, så jag gick hem och ringde leffe som kom och hämtade mig. Under den tiden har jag somnat också men vaknade som tur var.
Åkte till vagnhärad, somnade som en jävla apa direkt på soffan och sen vaknade jag och spenderade dagen med albin, spelade lite tv spel, kollade film, käkade pizza, kollade tv, mer film och sen El clasico.
Det går inte att besrkiva lyckan jag kände när Benzema gjorde målet efter 22 sekunder. Herregud, jag var så glad att jag hade tårar i ögonen och jag hoppade i Leffes säng. (haha).
Men sen.. ja, jag antar att alla vet vad som hände. Jag måste erkänna att om jag NÅGONSIN skämts över att hålla på Real, så var det då.
HUR FAN KAN MAN MISSA SÅDANA JÄVLA MÅL CHANSER? ALLVARLIGT?? Och hur kan man vara så jävla.. jag vet inte, dåliga när det verkligen gäller?
Aja, jag vet också att ALLA har dåliga dagar, men varför ska Reals alla dåliga dagar vara mot FITTbarca?
Nej, gjort är gjort och jag hoppas att Real behåller liga toppen. Jag hoppas på det.
Sen, efter det så kollade jag på någon skit äcklig skräckfilm. Fan vad äcklig den var, speciellt när man är i ett jävla spökhus och kollar helt ensam.. jag lever fortfarande iallafall.
Sen kom mamma och Leffe hem och jag var GALET jävla arg alltså, Jäkla El clasico alltså..
Ja, sen efter att jag kollat på The book of Eli så somnade jag som en JÄVLA gorilla framför brasan på en madrass med får pälsen under mig.
När jag vaknar är det ända jag tänker på "GOSSIP GIRL" och spenderade de fyra timmar innan filmen skulle börja med mat, When in rome och lite av Titanic och när det började var jag så JÄVLA lycklig.
Och jag var så JÄVLA lycklig över att Blair äntligen valde Chuck, att dom ÄNTLIEN skulle få vara tillsammans igen.. och sen dör han.
ALLTSÅ VARFÖR? Varför skulle han FUCKING dö? VA? Åååh vad jag började böla.. så sjukt tragiskt, varför Chuck? Varför inte typ.. Dan eller den där JÄVLA Charlie? Skönt att hon stack iallafall.
När Lily kom in efter att ha pratat med läkarna och skakade på huvudet när hon "berättade" om Chuck kände jag som om.. någon jag kände dog. Alltså som om det var en bekant eller en kompis som dog.
På allvar, det var NÄSTAN samma sak som när Johannas pappa dog, men bara för en sekund eller så, för jag fattade ju att det var på tv men jag var så jäkla inne i tv'n att.. ja, iallafall.
Hoppas att han inte är död helt enkelt, att han typ.. ligger i koma. För kom igen, Chuck kan ju inte dö. Allvarligt, Chuck KAN ju inte dö!! :(
Nu ska jag börja kolla ALLA avsnitt någonsin under denna lilla vinter break för att jag kan inte vänta.
Nu ska jag alldeles strax gå ut med melissa ett tag och sen ska jag sova. Ha det bäst hörni, puss!
Kommentarer
Trackback